Att vakna upp
Vi gjorde pricktest på Moa i morse, visst sjutton visade det på mjölk, men ägg tålde hon minsann!
Har ni någon gång lunkat på i den vardagliga lunken, mat ska lagas, barn ska hålla nöjda, huset ska städas och alla andra miljoner saker som saka göras och hålla i huvudet?
Vet inte om jag ska vara glad eller ledsen.
Glad att hon har fått diagnos "på riktigt" - att det blev påvisad genom test av vårdpersonal och inte bara genom provokation, för det är sjukt svårt att veta varför en sånn liten skriker. Kan ju vara en miljon orsaker.
Som min mamma gjorde efter konstens alla regler, trodde vi, men så visade sig att det är mjölkprotein i maizenas redning... How the hell should we know?
jaja, nu är finns det på papper svart på vitt - mjölkporteinallergi. Så sätter vi punkt där om det!
Har ni någon gång lunkat på i den vardagliga lunken, mat ska lagas, barn ska hålla nöjda, huset ska städas och alla andra miljoner saker som saka göras och hålla i huvudet?
och så inser man att man bara vandrar vidare bredvid personen man valde att bilda familj med, utan att titta åt höger och faktiskt se personen?
Att man plötsligt vaknar upp ur sin dvala, och sneglar lite åt sidan och herrejösses, där står den människan man (i alla fall i mitt fall) blev störtförälskad i en gång i tiden? Han/hon som vände upp och ner på hela tillvaron man kände till? Så kommer allt tillbaks igen, och den där insikten om "han är inte bara pappa till mina barn...."
Han är så mycket mer.
och han förtjänar att veta det.
Kommentarer
Trackback
