Lillevi

jag är hungrig... men vet inte riktigt vad jag ska göra åt den saken
hade tänkt hälsa på farmor, men orken/lust att göra det försvann någonstans mellan idén kom och den sen skulle genomföras. Så nu sitter jag i den ljuvliga skuggan på uteplatsen på framsidan och är arg på Bellman i stället.
Fast säkert inte lika arg och förnärmad han är på mig.
Jag sitter UTE och han får LOV ATT VARA INNE!
Livet är ju hemskt... ialla fall om man är en "liten" hund.

Men så går det när man bestämer sig för att jaga bilar som åker på gatan. Då får man inte vara ute och vara med längre helt enkelt.

Nu kom Spader och hälsade på, älskar när man ropar på henne och man ser hur hon kommer i full galopp emot en, för att sedan hoppa upp i knät och klättra upp på axeln. Eller slänger sig framför fötterna på en och ser ut att skrika "klappa mig! åååååh KLAPPA MIG!!"

Det brukar iofs Kexet oxå göra...när man kommer hem med bilen, så slänger hon ner sig där man ska parkera och fattar inte att det är bara tur att hon inte bli överkörd!

Annat äre med Tussilago, hon har åtminstone vett nog att slänga sig framför bilar hejdlös...hon har vett nog att inte lita på vem som helst och håller sig helst inom en 15 m radie ifrån en om man är ute (så jag kan "försvara" henne om det skulle komma någon objuden gäst och vilja henne illa)... tänk om Bellman och kexet kunde bara ha ett uns av hennes förstånd! Men nej nej nej...alla människor är deras vänner och bilar är någonting man ABSOLUT inte behöver vara rädd för...... *morr* 

undra hur det blev med det där att äta nått....