Ibland..
Ibland känns det som att jag blir bortvald, just pga utav den anledningen att jag är tjej...man måste vara 5 ggr bättre än en kille för att man ska bli vald..
det är ganska lätt på PE´s, där finns de MÅNGA killar som klantat sig... men, på Allfrakt, not so much!
sen är det klart att jag förstår att han hellre håller J. med jobb, eftersom han kör kran så är det inte konstigt egentligen, men de känns fortfarande...speciellt när det inte ens är krankörning det gäller!
Men om jag har förstålse lär väl han ha det oxå?
Väljer han bort mig, så letar jag någon annanstans, och helt plötsligt är jag tillbaka i förra vintern...där jag väntar på att telefonen ska ringa, sen ringer dom samtidigt och så lär jag välja...
jag vet vad jag valde då...och jag är ganska säker på att jag nog skulle välja lika nu
Där känner jag att jag vet vad jag håller på med, jag känner mig duktig och när jag går hem för dagen känns det som jag har gjort ett bra jobb, och den känslan, det är väl den man vill ha efter ett dagsverk?
Jag hatar den här känslan av att inte riktigt räcka till, och jag beundrar min älskling för att han fixar det, men sen har han 10 års erfarenhet att luta sig tillbaks på... han behöver inte känna att han måste förklara varför han gjort vissa saker, det är ingen som ifrågasätter honom ocg frågar om han gjort sånna där självklara saker...som dom tror att jag glömmer!
har precis att jag särskriver jätte ofta numer, vilket jag finner otroligt störande, eftersom jag HATAR särskrivningar, det beror ju inte på att jag inte vet hur saker stavas, utan för att jag är för snabb att nudda mellanslagstangenten tror jag...så de kanske jag kan vänja mig av med???
det är ganska lätt på PE´s, där finns de MÅNGA killar som klantat sig... men, på Allfrakt, not so much!
sen är det klart att jag förstår att han hellre håller J. med jobb, eftersom han kör kran så är det inte konstigt egentligen, men de känns fortfarande...speciellt när det inte ens är krankörning det gäller!
Men om jag har förstålse lär väl han ha det oxå?
Väljer han bort mig, så letar jag någon annanstans, och helt plötsligt är jag tillbaka i förra vintern...där jag väntar på att telefonen ska ringa, sen ringer dom samtidigt och så lär jag välja...
jag vet vad jag valde då...och jag är ganska säker på att jag nog skulle välja lika nu
Där känner jag att jag vet vad jag håller på med, jag känner mig duktig och när jag går hem för dagen känns det som jag har gjort ett bra jobb, och den känslan, det är väl den man vill ha efter ett dagsverk?
Jag hatar den här känslan av att inte riktigt räcka till, och jag beundrar min älskling för att han fixar det, men sen har han 10 års erfarenhet att luta sig tillbaks på... han behöver inte känna att han måste förklara varför han gjort vissa saker, det är ingen som ifrågasätter honom ocg frågar om han gjort sånna där självklara saker...som dom tror att jag glömmer!
har precis att jag särskriver jätte ofta numer, vilket jag finner otroligt störande, eftersom jag HATAR särskrivningar, det beror ju inte på att jag inte vet hur saker stavas, utan för att jag är för snabb att nudda mellanslagstangenten tror jag...så de kanske jag kan vänja mig av med???
Kommentarer
Trackback
