Lillevi

Har man inte råd, ska man inte handla heller. Det är min grundprincip.

Och räkningar och sparpengar kommer i första hand, nöjen och shopping sen.
Först betalar du dina räkningar
Sen stoppar du in en viss summa på sparkontot.

Vi har ett varsitt och ett gemensamt.
eller, jag har två och så har vi vårt gemensamma.
ett sparkonto för "pengar för kommande nöjens skull"
och ett för "oväntade utgifter"
och vårt gemensamma " blivande förmögenhet" =P

Sätt undan "matpengar" (om du nu inte betalar matkonstanderna när du betalar räkningarn)
har du pengar över nu?
Ta en funderare över hur kommande månads räkningar ser ut. Hur mycket har du arbetat månaden som gick? hur mycket tror du att du får ut nästa löning?  gör en beräkning av ungefär hur mycket som behövs nästa månad i jämförelse av hur mycket du tror att du får ut.

Har du pengar över efter denna beräkning, dvs om du har jobbat tillräckligt denna månad för att klara nästa månad räkningar utan att behöva spara dina överblivna slantar från denna månads lön.

Ja, då är det bara att gratulera. Du är fri till att göra vad du vill med dessa.
Men om du har knappt arbeta alls, vilket drabbar många och du får bara ut det från A-kassan. Ja, då så du inte handla något heller. Du kan inte köpa nya kläder, du får leva med dina gamla en månad till.

Det ska inte vara enkelt att vara arbetslös. Det är inte meningen. Om det inte var en kamp att få pengarna att räcka, skulle du vara lika beägen att försöka få ett arbete då? Alla behöver ett arbete, alla behöver känna sig behövda. Och det allra flesta som är arbetslösa är inte det av egen fri vilja.

Sen är det klart att det finns gånger när pengarna knappt täcker räkningarna, och det säger ju sig själv att du inte kan spara pengar då! Men tanken på att det finns folk som tycker dom kan handla ändå, den skrämmer mig!