Ensam

Jag hatar dom här söndagarna... Dom här som blir helt förstörd av att han måste börja jobba så här tidigt.
Halva dagen försvinner för det. Han åkte typ 20 i 2.
Sen dom helger som fröken fräken är här, försvinner första delen av dagen till att skjutsa henne till Ludvika och titta att huset i gränges står kvar.

Jag finner det mycket roande att på morgonen, när hon tror att vi sover (hon har inte insett att jag vaknar i samma stund som hon sätter ner fötterna i golvet) så smyger hon ner för trappen så tyst som möjligt, smyger in i vårt sovrum och ställer sig och försäkrar sig om att vi sover (vilket jag ser eftersom jag då kisar med ögonen och iaktar vad hon gör, utan att röra mig) och sen "smyger" hon ut ur rummet och ska stänga dörren för att vi inte ska höra vad hon gör. Och hon blir AAALLTID lika förlägen när jag precis när hon tar tag i handtaget frågar "och vad tänker du göra med dörren?"

Men det är enda gången hon går tyst i trappen. Vanligtvis så stampar hon med varje fot på varje trappsteg så man verkligen ska veta att "Nu är hon på väg upp eller ner"


Våra katter älskar den nya mattan i hallen =)
syns det?!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0