Lillevi

Låg i sängen i går kväll och fick en sån där obehagskänsla av att manglömt och låst någonstans
Går upp och kollar ytterdörren, den är låst... och altandörren.
men känsla är liksom kvar.

Funderar, nej jag har inte varit in i garaget idag.
Fryser till lite, Men tommy var det i lördags.

I lördags, ja men de e klart att han har låst den, eller hur?
Han gick ju ut den vägen, och kom in genom ytterdörren. De är klart att den är låst. Eller?
Går ut och kollar, puttar till garageporten som jag alltid gör. Och förväntar mig att den ska förbi stängd.
Men icke. Den öppnar sig jätte fint.

Förbannade j'la pucko. Blir ganska lagom lätt irriterad när jag inser att han åter igen, inte låste den.
Han låser den aldrig, och jag blir lika vansinnig varje gång.
Att det ska vara så svårt.

Igår är jag inte lika snäll och försynt som jag brukar vara, jag brukar låta bli att ringa till honom och berätta att han glömt att låsa. I men går, då ringde jag. och jag var inte munter. Vilket resulterade i ett gräl.
Han tyckte inte de är så farligt, jag blir mer förbannad.
Tillsut så kastar han i väg telefonen. Eller jag antog det, eftersom samtalet bröts.
(vilket visade vara med sanningen överrensstämmande idag)
Hans telefon är trasig, och han har numera garageförbud.

Han kommer inte få gå in i "sitt" garage förän han lärt sig att MAN LÅSER DET EFTER SIG!