Lillevi

alltså... vad är det för mening att "bråka" på sms??
det är ju som att be om att det ska bli missförstånd och bara ännu värre än vad det egentligen kanske är...

det är så förbannat tröttsamt att t ex sitta i soffan en torsdagkväll och allt är lugnt och stilla, och plötsligt kommer ett sms och han blir sur och förbannad... Varsegod, förstör gärna den faktiskt lilla tid vi har i ensamhet med det

jätte gärna, det stör mig inte alls, nej ingenting faktiskt...

jag är gladerligen vaken på nätterna och funderar över vad problmet är egentligen, varför detta j'la håll i gång?
Jag älskar att gå till jobbet och knappt ha sovit på natten

som att jag inte har tillräckliga problem med att sova ändå... utan att jag ska behöva vara sur och less över att fått kvällen förstörd

och dessutom får lov att fundera på vilka tankar jag har som jag kan ta upp här utan att Älskling ska råka illa ut...
men vet ni va, jag har kommit fram till att från och med nu skiter jag fullständigt i det

Om du är orlig för att han ska börja "försumma" henne när vi flyttar ihop, så kan jag upplysa dig om att det aldrig kommer inträffa, dom som känner mig vet varför, och det är detaljer jag inte känner för att lägga upp här...
Och om du visste hur mycket energi jag lägger på att få honom att förstå att antagligen menar du bara väl, försöker få honom att se det från din synvikel...

jag blir ledsen varje gång det kommer ett sms och han blir förbannad, vet ni hur det känns att sitta där som 3de part i ett bråk någon har med någon annan...PÅ SMS?!!

PÅ SMS?!!!
väx upp för i helvete båda två och lär er att prata med varanadra som dom två vuxna människor ni är, ni satte erat barn till världen, så ni för faktiskt lov att lära er att komma överrens...
det är klart att ni kan ha olika åsikter om hur saker ska göras...men sånna saker hör inte hemma i sms, dom tar man mellan två ögon eller möjligtvis i telefon

jag är så trött på det så det finns inte....och någonting säger mig att det här bara är början...att det kommer att bli värre...