Lillevi

Alltså, vadå?

Ibland kan man ju fundera på vad man lärt sig dom senaste åren...
nog för att dom säger att man aldrig slutar att lära, men hallå!

hur många gånger ska man göra samma förbannade misstag innan man lär sig?

har jag inte lärt mig någonting sen jag var 18 kanske? på 4 år, borde jag inte har lärt mig det?

man kan tycka det, och jag är det första att erkänna att hade det gällt någon annan, hade jag sett det hela på håll skulle jag vara den första som skakade på huvudet och sa "är hon dum på riktigt? hur många gånger ska hon göra så här innan hon lär sig?"

det sjuka är att jag är så medveten om det, har varit det hela tiden, är det kanske inte därför jag bara skrattade bort det förut? när ändrades det? När slutade jag och skratta och började tänka "ja, kanske...."  

och när slutade jag lyssna på den där lilla förnuftiga delen av min hjärna som skrek "neeeeeeeeeeeeeeeej!!!!"
jag visste ju att det skulle bli så här, igen...

och jag visste ju hela tiden att det skulle bli jag, igen, som fick ta smällen... medan du, vänder dig och borstar bort dammet litet lätt...

och nu står jag ju här, vad är det som finns kvar?

ungefär ingenting, inte nog med att jag har förlorat min stolthet, jag har förlorat dig med... för den här gången finns det ingen återvändo, jag kommer inte kunna gå tillbaka till det som var...

varför i helvete slutade jag lyssna på mig själv och började lyssna på det där förbannade helvetes hjärtat som dom pratar om?
hur kunde jag vara så dum att jag trodde att du hade förändras?

har jag inte lärt mig någonting på 4 år?!
vad fan tänkte jag med!