Skulle göra det igen!

När någon i ens omgivning får barn, blir man ganska automatiskt att tänka tillbaka på första tiden med sin/sina barn.

TC fick barn förra veckan, en lite son så nu är det bara 3 tjejer mot en kille.
Anyhow, så är det ju superbra att ha en blogg där man skrivit ner saker under den första tiden, så jag har suttit här på kvällen och läst genom vad jag skrev de första 5 månaderna i Minnas liv.

Herregud, vilken liten bubbla jag levde i!
Och när jag läser så kommer det tillbaks, Minnas första halvår i livet är den "lyckligaste" tiden i mitt liv.
Alla bitar föll liksom på plats med henne och allt bara var så rätt.

En del vill gärna tro att jag "ångrar" att vi fått små tjejerna så tätt och jag inte skulle göra om de om an kunde skruva tillbaka tiden och göra om.

Men självklart skulle jag göra det! Utan att blinka! Herregud, idag är det underbart att ha dem nära. De leker på samma villkor i den mån de leker alls. Visst leker Minna med Fröken Fräs, men inte på samma sätt alls. Det är mer Fröken Fräs som roar Minna, eller kommenderar henne att göra si gör så. Men så länge ingen gråter så går det ju an.

Men nej, så lång tid som det är mellan dem vill jag inte ha mellan mina egna.

Det finns nog för och nackdelar med alla olika åldrar emellan, men nog är det väl roligare om barnen verkligen har kul tillsammans på samma lika villkor? Gillar att göra samma saker, blir roade av samma sak?

Fröken fräs är liksom inte det minsta road av om jag eller Tommy leker tittut med Moa, men Minna kiknar av skratt hon med!

Hur som helst, ja, det var ett helvete med en 1 ½ åring, en 4 månaders som gallskrek 22 timmar per dygn och aldrig sov längre än 20-30 min och en man som jobbade 60 timmar i veckan. Men efter att Tommy började jobba "bara" 40 timmar i veckan, vi insåg att hon fick ont i magen av mjökprotein och vi fick ordning (någorlunda för att vara i den åldern hon är i) så tror jag inte att det är ett dugg jobbigare att ha 14 månader mellan barnen än att ha, säg 3 ½ år. Personligen tror jag att det är svårare att få en bebis när man har ett barn i bästa trotsålder, men det är jag det...
som varit med på ett hörn gällande en donnas trotsåldrar!

vad vet jag om sånna saker? Jag är ju inte barnpsykolog eller läser en massa sånna böcker....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0