Fantastiska barn
När ska jag lära mig att min yngsta dotter behöver lugn och ro? Att hon inte fixar en hel dag på språng med en massa synintryck?
just nu sover hon väldigt oroligt, och det verkar som hon behöver hjälp att komma till ro, så jag gissar på att hon kommer hamna mitt i sängen och hålla i mitt finger hela natten från att jag går och lägger mig.
Men hon är förbaskat söt eller hur?
och uppenbarligen har hon något med sin blick, för bara de 2 senaste dagarna har 4 st "okända" människor sagt" men oj, vilka fantastiska ögon och vilken blick hon har!" och visst kan jag hålla med, det känns verkligen som om hon "ser" en och inte bara tittar på.
Min andra dotter däremot har haft en toppen dag och sover som en stock!
hon har lärt sig trampa på en tramp-traktor, härjat hemma hos kusin, lekt med sin bästa kompis OCH fått sin första egna kulglass någonsin. Lyckan var total!
Hur kan två så små människor ge SÅÅ mycket kärlek?
kapitulerat
jag har gett upp, hissat den vita flaggan och lagt mig platt. Moa vinner.
Vill hon vara vaken en-2 gånger i timmen om natten, så fine, jag accepterar och gör det enda som underlättar det hela lite grann. Hon sover i vaggan bredvid min säng igen.
Om hon sover bättre? Jag vet inte, men jag tror det. Eller jag sover bättre och det är väl huvudsaken. Stoppar ner handen i vaggan i sömnen och ger henne nappen, jag är inte i vaket tillstånd. Så jag har INGEN aning om hur många gånger det är. Kanske ingen, kanske massor.
I don't care.
Däremot, damtitaa, i morse fick hon 1 msk (!!!?!!!) gröt pulver från den "vanliga" semper gröten (alltså icke mjölkfri) och hittills har det gått fint. Har en liten förhoppning att det ska funka med silicea, att det är sura uppstötningar som stört henne och inte mjölken egentligen.
Hon kanske inte kommer kunna äta "normalt" men kanske kanske kan vi spä ut gröten, så den dyra gröten blir att "räcka" längre....kanske
många kanske nu
men funkar det inte heller så kapitulerar jag i det fallet också och tänker änga de närmasta åren med att utveckla en affärsidé för att underlätta för småbarnsfamiljer med barn som är allerigiska!
För de e ingen lek kan jag upplysa er om!
Bytt barn...
Vi har sedan Moa föddes haft en ganska traditionell uppdelning, jag ansvarar för Moa när Tommy är hemma och han för Minna.Typ. Den har varit outalad och självklar, eftersom Moa faktiskt ha varit en ganska kinkig bebis och skrikig. Å bara mammas arma har dugit som tröst, eftersom pappas tålamod inte är i närmelsevis likastort som mammas, eftersom hon varit full av först förlossningshormoner och sen amningshormoner.
Sen har vi ju lite olika syn på vissa saker. Han tycker - hon dör inte av att skrika jag tycker- hon skriker hon behöver tröst. Han skulle kunna köra 5 min metoden utan problem på henne, jag fixar inte en minuts skrik, i ensamhet för då mår jag dåligt. (om hon skiker i famnen på mig så bekommer det mig inte så mycket, för då gör jag ju redan allt jag kan)
HUr som helst, jag har slutat ammat, Hon har fått natur medicin för halsbränna, hon sover underbart mycket bättre på nätterna, och våran terapeut tycket det var dags för Tommy att få knyta an till Moa på riktigt. SÅ han får en sån där självklar relation till henne som han har till Minna. (det är ju bara pappa som duger till henne när han är hemma!)
SÅ idag har vi ombytta roller... Han är och badar med henen och jag har varit på lekträff med Minna på förmiddagen.
Guuuuud, vad enkelt det är med "bara ett barn"!
Jag har sagt det förut och säger det igen!
Sen när Minna vaknar ska vi ge oss ut på utflykt tror jag, det är verkligen HELMYSIGT att få tid till bara henne!!
och överrösa henne med all kärlek och tid som jag inte har tid att ge henne i vanliga fall när de ska delas på två.
Team-work
Tror Minna har tröttnat på att lillasyster mest sitter still om dagarna. Så idag hämtade hon gå vagnen och satte sig i och pekade med Hela handen åt Moa å sa "köööööööööö", sagt och gjort...Moa körde, och när Minna tyckte det gick för långsamt rullade hon på framhjulen för att hjälpa till...
Jag var mest rädd rädd att hon skulle tappa balansen frammåt så jag fick lov att hålla en skyddande hand under magen (i tron om att jag ska hinna fånga upp henne)
Team-work på små systrarna Thurin helt enkelt.
Mjölkskola och slutammat?
Moa är mindre och mindre intresserad av att bli ammad, det har väl varit morgonen när hon är hungrig och kvällsamning och typ en gång till under dagen de senaste veckorna som gällt, och den gången under dagen har väl varit lite si å så med, mer "tvingning" än frivillig ätning om man säger så...
Men eftersom hon vägrar flaska, både vällning, bröstmjölk och den fullkomligt vidriga mjölkfria ersättningen, så har jag varit lite orsäker på om det verkligen är en bra idé att sluta. "rekommendationer att delamma/ersättning fram till minst 1 år å allt det där ni vet".
Men hennes stirr runt omkring gör ju att det inte är så där värst mysigt längre att göra det....
Vi var hur som helst till en dietist om hur man ska hålla henne på mjölkfrikost igår, och hon tyckte att så länge hon äter gröt 2-3 ggr om dagen + mat så är det helt okej att sluta...
så, ammade henne endast i morse, och nu ikväll somnade hon i knät på mig när vi skulle ha mysstund i stället för amningen, så...det var uppenbarligen ingenting hon behövde för att somna!
Så...nu är det nog slut =/ Känns lite vemodig måste jag säga. Jag har fullkomligt älskat att amma min två barn, så otroligt mysigt och framför allt LÄTT, man har alltid haft maten med sig. Men nu måste de kommas igå mat till 2 barn om vi ska någonstanns...
Men samtidigt så ska de bli otroligt skönt att slippa tänka på vad jag stoppar i munnen, att hålla henne mjölkfri är betydligt lättare än att hålla mig det... Bara att kunna få ha mjölk i kaffe igen, eller äta en ostmacka!
MUMS!
Jag längtar! Ska bara få till en morgonrutin där amningen inte ingår...
Rädsla?
eftersom det haglat aprilskämt om "vi sk ha barn" på fejjan idag och att jag läste den här på Amanda Schulmans blogg, om att berätta att man är gravid tidigt i graviditeten.
Vi berättade tidigt med Minna, för familjen och vänner.
Vi berättade tidigt för närmasta familjen att vi väntade Moa. En del har haft åsikter som har passerat under radarn om att "hur kan man berätta så tidigt, tänk om..."
(by the way, så visste vi om att Moa var på väg i 2-3 veckor innan vi berättade för någon annan, för vi var inte säkra- läs jag var inte säker för Tommys reaktion när de var plus på stickan va "men det är väl roligt?" medan min reaktion lite mer var " åååh herregud min lilla lilla tjej ska blir storasyster, hur sjutton ska det gå- på om vi verkligen skulle ha ett till barn så snabbt, Minna hade precis passerat 5 månader när Moa blev till!!)
men hur som helst, min poäng med inlägget är, att jag ville att min omgivning skulle veta och vara glad med mig och OM det hände det "förbjudna" - att det blev missfall - så ville jag kunna få vara ledsen utan att behöva förklara så mycket.
och tänk så bra det artade sig... nu har lillfisen blivit ett halvår och storfisen har snart fått alla tänder (20 månader och det fattas bara två!)
och om någon undrar varför det bara blir bilder på lillfisan, den stora försöker ta kameran om man ska fota henne och det slutar oftast i tanda gnisslan!
mammas troll
Rumpa
jag kan sätta pengar på att Moa kommer att börja pipa alldeles strax, för det gör hon varje gång jag börjar skriva ett inlägg.
Och det skulle jag vilja säga nog är en av anledningarna att jag och Tommy har samma storlek på jeans numer.
Fast jag tycker fortfarande att han är MYYYYYYYYYYCKET mindre än mig. (väger mindre gör han med för den delen)
Och nej, jag kan inte dra på mig hans jeans, för min kroppsform är uppenbarligen en heeelt annan.
(konstigt va??)
men tjej-jeans i samma storlek fungerar fiiiiin fint upptäckte jag idag, när jag drog med mig ett par bara för att kolla hur långt det var kvar
och jag bara gled ner i dem, knäppt knappen och kände för att dansa av lycka.
Men jag hade båda barnen med mig inne i provhytten så det blev naturligtvis ingen lyckodans
men jeansen fick följa med hem.
och jag har dansat den nu efter att barnen gått och lagt sig.
konstigt, Moa har inte pipit än
men jag kan ju ta och avsluta inlägget i lugn och ro
tjipp tjohej
ska ta min "nya" rumpa till sängen och läsa lite bok.
En glad Moa
en vecka utan mjölk har gjort susen för Moa. Alltså, jag har levt på havre och sojaprodukter.
Hux flux har vi en super glad och trevlig tjej här hemma 24 timmar om dygnet! Vaknar om nätterna gör hon fortfarande, men det är inget skrik. Lite gnäll en klapp och en strykning på ryggen så somnar hon om sen.
och det bästa utav allt är ju att man kan faktiskt fortsätta hålla i henne efter att hon pruttat utan att man håller på att förgås av lukten.
Kanske inte ska ropa hej innan vi är över bäcken, men det lutar ju helt klart åt att hon är mjölkallergiker (mjölkprotein då och inte laktos!)
Livet som mamma åt två barn under 2 år ter sig helt plötsligt mycket ljusare, går inte längre på autopilot, även om hennes ständiga vaknande på nätterna är lite frustrerande, men en sak i taget eller hur?
Det viktigaste är att hon mår bra sen tror jag faktiskt att resten kommer med tiden.
Man kan ju inte begära för mycket, hon är ju faktiskt bara 5 månder gammal!
Tjohooo!
Moa vill ju vara nära, nära. Så det har känts HELT fel att ens tänka tanken att hon skulle byta till eget rum, såå avlägset! Hon har velat hålla hand tills hon somnar, och vakat med ca 20 min mellan rum om dagarna och kanske 1-2 ggr i timmen på natten.
Hej slutkörd mamma! den senaste månaden.
Hur som helst, igår bestämde jag mig för att byta spjälsängen mot vaggan så hon skulle bli att sova lägre än mig så jag bara kunde sträcka ner handen om natten, eftersom det brukar lugna sig då. Så Tony kom och hjälpte mig upp med spjälisen på hennes rum.
MEN, när det var läggdags för lilla fröken, bestämde hennes mamma sig för att" vi provar att ha henne på sitt rum"
och hon har sovit som en dröm i natt, vaknat 3 ggr... en nä'r hon spytt ner täcket (hon fick ett nytt täcke och somnade omgående om) en när hon ville äta vid 2 (då hade hon sovit i 6 timmar utan man) och en vid kvart över 5 när hon skitit och ville ha en ny blöja.
Dessutom så drog hon av 2 ½ timme utanför ÖF och nu sover hon sedan ½ timme tillbaka i sin säng. Och hon knölade inte ens utan bara somnade!
Hur som helst, ska vi till BVC om 2 timmar för att diskutera hennes sömn problem... men förhoppningsvis så har vi kanske löst dem själva!
riktigt roligt
vet ni hur otroligt tillfredsställande det är att känna igen sig själv när man ser sig i spegeln?
herregud, jag har fått en käklinje igen!
och nyckelben!
Moa är duktig på att äta upp sin mamma ;-)
hon har även blivit (peppar peppar ta i trä) en mycket trevlig bebis att natta. 3 kvällar i rad nu har hon somnat utan skrik och panik, och det är SUPER skönt!
hon har även sovit väldigt bra för att vara 4 månader gammal.
herregud, jag har fått en käklinje igen!
och nyckelben!
Moa är duktig på att äta upp sin mamma ;-)
hon har även blivit (peppar peppar ta i trä) en mycket trevlig bebis att natta. 3 kvällar i rad nu har hon somnat utan skrik och panik, och det är SUPER skönt!
hon har även sovit väldigt bra för att vara 4 månader gammal.
Mina tjejer vääääldigt mycket livsglädje i sina blickar, eller vad säger ni?
inte undra på att den äldsta hittar på så mycket bus! =)
Förresten, jag la Moa på golvet på en filt i köket igår och gick sen på toaletten, hittade henne inne i vardagsrummet efter toalettbesöket... Inte nog med att hon tar sig till ställen hon är snabb också när hon sätter fart! lill-pluttan!
Hur som helst, det är roligt att kunna ha kläder på sig som man inte haft på 2 år!
Retsticka
-minna kan du ge Moa sin napp?
Minna tar ut nappen ur sin munnen och sträcker fram det, och preciiiiis när jag ska ta den stoppar hon handen med nappen bakom ryggen och slår ut med den andra och säger "boootta!" och så skrattar hon =)
tror minsann vi har en liten retsticka i familjen!
Minna tar ut nappen ur sin munnen och sträcker fram det, och preciiiiis när jag ska ta den stoppar hon handen med nappen bakom ryggen och slår ut med den andra och säger "boootta!" och så skrattar hon =)
tror minsann vi har en liten retsticka i familjen!
Sömn
Efter 2 nätter med sammanhängande sömn, från 22.30- 2-tiden och sen från 2-tiden till 6-tiden och sen nästan en timme till på det, känner jag igen mig själv igen.
För nog har det varit drygt med Moas fjantante när det gäller sovning. Ungefär var 40 min har hon vaknat dag som natt, snackat (läs skrikit) för att sen somna efter 5-10 min och så har det varit samma visa igen.
Påfrestande är bara förnamnet.
Hur som helst fick mams i henne en slurk ersättning i tisdagskväll, sen sov hon i ett sträck 6 ½ timme, vakande åt och somnade om och sov 4 till! Hon sov helt bebis-normalt igår, fick slurk ersättning (av mams och MIG), och somnade utan handhållning eller någonting efter att ha legat och snackat med mobilen i sängen i ca 20 min igår kväll och sov sen ungefär som föregående natt.
Det bästa utav allt är att slurken ersättning (typ 40-50 ml) har satt fart på hennes mage, så nu (i 2 dagar) skiter hon, lite skillnad mot var 7-8 dag! Inte undra på att hon sover bättre! =)
Hur som helst, att hon sover har gjort att jag sovit och ja, idag är första dagen på 3 veckor jag har energi över efter förmiddagspasset! =) Så idag blev gardinerna äntligen bytta och sovrummet "skrubbat" och sängkläderna utbytta...
tvätten blir tvättad och disken diskad
tänk vad lite sömn gör för kropp och själ!
en ensam liten vante
själv känner jag mig som en liten vante som en unge har tappat i snön som sedan glöms bort och får ligga där under ett snötäcke hela vintern. Under en tjock snötäcke, blöt kall och ensam.
Förhoppningsvis hittar någon mig snart, annars kommer jag väl alltid fram när det börjar töa.
Förhoppningsvis hittar någon mig snart, annars kommer jag väl alltid fram när det börjar töa.
skryta lite....
När Minna fått ny blöja på morgonen, står hon påm fläcken och "hoppar" och halvskriker upphetsat "siiiiiitta, tiiiiittta BOMPA!" och när man väl gett henne vällingflaska springer hon tjutande in i vardagsrummet pekar på TVn och säger "BOOOOOMPA".
Då kan man ju lätt tro att hon tycker att tvn är "bompa" men nej nej, det räcker inte med att man slår på tvn, utan hon tittar surt på en tills man slår över till 98:an och Barnkanalen, inte för man gör det sätter hon sin nöjt i fotöljen och säger en sista gång" tiiitta Bompa" =)
1 ½ år och snackar redan meningar, som ialla fall hennes mamma och mormor förstår. Lär väl dröja innan någon annan hänger med, men det är väl försöken som räknas?
Hennes favoritgrej här hemma just nu är sitt "piano" som hon står och trycker på och "sjunger" samtidigt.
Moa då?
Tjea, räcker det inte med att bli 4 månader på fredag och kunna sitta själv, rulla runt åt både höger och vänster, se någonting framför sig och greppa det och sitta och plocka med saker mellan händerna?
Hon kan säkert fler saker, men av någon anledning så har jag inte samma koll på henne som jag hade på Minna....
Lyckopiller
och huvudvärk
26 år and counting...
Den ena av mina bröder vill lägga över sin åldersnoja på mig, vilket inte bekommer mig så där väldigt mycket eftersom jag alltid kommer vara 5 år yngre än honom.
Hur som helst så blev jag att fundera över åldersnoja, vilket jag inte har. Herregud, jag blir ju bara 26!
Och om jag tänker tillbaka på de senaste 10 åren så hade jag inte sagt att jag skulle vara där jag är i dag när jag var 16.
Jag har bockat av mycket på "to-do-listan", det är väl den där ranchen i USA som är kvar.
Sett Asien? Check
Sett en del av Afrika? Check
testat på säsongsjobb? check
varit ung, dum och oansvarsfull? Check ( i den mån man egentligen kan vara det när man egentligen gillar att ha kontrollerad okontroll)
Pluggat på högskola? Check (1 termin iaf)
ha en yrkestitel? Check (om än inte jätte glomurös!)
Jag trodde nog dock när jag var 16 att vid 26 år ålder skulle jag vara ny ut examinerad AD eller copywriter, alternativt högstadie-lärare i samhällskunskap. Jag trodde att jag kanske skulle ha sett mer av världen. Men efter Indien-resan insåg jag att leva i en ryggsäck inte riktigt är min grej. Jag reser gärna och ser nya saker, men det ska vara under "kontrollerade former".
Jag trodde däremot inte att jag skulle vara gift, husägare och tvåbarn-mamma. Den världsbilden fanns inte.
Men för att vara gift 2barnsmamma med hus så tycker jag ändå att jag fick ut mycket av åren efter studenten fram tills jag gifte mig. Jag hann mycket, jag levde och jag ångrar ingenting, och jag skulle inte vilja byta för allt i världen. Varje steg jag tog då, formade den jag är idag.
Jag vet att många i min omgivning hade sina tvivel om mig och Tommy, och att många hade tvivel om mig som mamma. Men tji fick ni. Om det är något jag aldrig tvivlat på, sedan den där dagen i juli 2010 så är det om jag är en bra mamma. Jag är en fantastisk mamma åt Minna och Moa. Jag hade aldrig några förväntningar om hur det skulle vara och jag har anpassat mig efter situationen i alla lägen. Visst blir jag trött och less och har lust att "sälja barnen på blocket", men jag tvivlar inte på mig själv.
Älskade Minna med lillasyster och kusin
Sötnosar
Min lilla tjej blir så stor när hon får på sig snickarbyxorna! Men hon är förbannat söt!
Vi tillbringar en mycket stor del av dagarna med att ha Moa på magen, eller på armen.
Jag tyckte hon var lugn och snäll förut om man jämförde med Minna som från dag 1 har stökat runt, men nu tar Moa allting till en helt ny division. Jag fasar för den dagen då det här lilla knytet tar sig fram för egen maskin.
Hon kommer vara högt och lågt, samtidigt som hennes storasyster kommer varalågt och högt.
Men men.
Liten Moa
Moa börjar bli lite mer med i matchen
så hon är lite roligare att ta kort på nu
fast hon slår ju inte sin syster och hennes upptåg på långa vägar
usch å fy, vad Minna kommer visa Moa mycket dumheter
och Moa kommer troligtvis ha ännu mer bråttom med att lära sig att hänga med
Men de är bra söta tillsammans, helan och halvan
förresten, Minna som går väldigt säkert i trappen fick en hörna med leksaker på övervåningen idag,nu när storasyster yster har flytta till sin nya rum med alla små grejer som små barn tycker är roliga att stoppa i munnen. Så nu kan vi ha grinden upp öppen ett tag tills liten Moa börjar ta sig fram iaf.
ska få tag på halkskydd till trappen
och dessutom bestämma mig för hur Moas rum ska bli att se ut =)
kortslutning
jag skulle skriva här...men någon har dragit ur kontakten och det är kortslutning i min hjärna
