Jag kan inte förstå
vad du än gör, ta inga råd från mig
jag vet, dom fungerar inge bra
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
det kan vara så förfärligt, det kan vara så bra
och om nätterna har jag förlorat så mycket förstånd
det kanske var pundigt, det kanske var bra
Ni vet den där känslan, den där av att vara väl medveten om en sak, teoretiskt sätt men ändå inte riktigt förstå
jag hade den ofta på mattelektionerna i skolan, jag vet hur det är, jag vet hur det ska vara, jag kan svaret
men att redovisa hur det går till, fungerade inte riktigt. jag fick ALLTID minuspoäng för att jag inte kunde (orkade är nog rätt benämning, varför skriva en lång uträkning när jag redan kan och har räknat ut svaret??) redovisa uträkningen på proven.
Hur som helst.
Jag har svaret, jag ska gifta mig om 2 ½ månad. Jag ska stå i en vit (sjukt fin) klänning, jag ska inför hela min släkt och hans släkt och säga "tills döden skiljer oss åt".
(och jag lovar, jag menar varenda ord av det, och jag lovar att jag är medveten om att det kommer inte alltid vara så här lätt, men det SKA fungera!
och om våran kärlek inte skulle räcka och orken skulle börja tryta, ska jag titta ner på min vigselring och den ska ge mig styrka att bevisa för min far att det inte alls betyder otur att min ring är gjorda av mina mors ringar! =P )
Men vad jag egentligen inte vet är hur, hur allt det här hände. Eller ja, det vet jag ju oxå. Jag kan redogöra varje händelse längs vägen. Men jag kan inte förklara hur det gick till. Jag är lost. Jag vet vart det hände, när det hände. Men jag kan inte förklara.
Jag kan inte förklara, men kvällen den 13 december 2008 förändrades hela mitt liv "it was the end of life as I knew it". Jag har läst det där i SÅÅÅ många fjantiga romaner och rynkat på näsan och skrattat lite grann "så där går det inte till, inte i det verkliga livet" Så här sitter jag nu. Men min egen historia som är minst lika chessy som vilken kärleksroman av Nora Roberts som helst.
Den har alla ingredigenser, om jag bara hade ett fett kontrakt med ett bokförlag så skulle jag snart kunna kamma hem miljoner på ett kärleksroman. Men nu har jag inget sånt, men jag förstår det fortfarande inte.
VAD, vad i hela fridens namn, är det med honom som är så speciellt? Vad fick mig att ge upp mitt ganska destruktiva beteende? Vad var det som fick mig morgonen den 14 december inte säga att "duuuu, jag har tvätttid och blir borta ett tag, skulle du kunna klä på dig och gå nu?" som jag i princip alltid tidigare gjort? Vad fick mig att när jag skulle åka och jobba att be honom om telefonnumret? Det har jag aldrig tidigare gjort, och jag har gett ut felaktiga telefonnummer när någon frågat om mitt....
mitt första sms till Tommt lyder (skrivs från högerstolen i lundgrens gamla gröna kopparbergsbil i backen ut ur sundsvall) "har du abstinens än?" inget mer, inget mindre. Det fungerade uppenbarligen. Och jag behöver kanske inte förstå, när allting kommer omkring!
Söndag
Vi spaklade klart i vardagsrummet igår, och så lånade vi Färris giraff som Tommy leker med just nu.
Tror jag lär spakla en vända till....han har inte riktigt greppat hur det ska gå till...
men vad gör det?
den är sjukt effektiv och han tycker det är roligt...så vad gör lite mer spakling med min trasiga hand i jämförelse med det?
det kändes igår som det gjorde när den var nyopererad....(kommer du ihåg mams hur det kändes då? När man skulle lyfta en tallrik, ett glas eller vad som helst!)
det gör iaf förbannat ont.
mina två katter har myst ner sig i fotöljen. Mina katter vet hur man fördriver en regning söndag i oktober.
I en fotölj, tätt i hoppkurade på en fårskinnsfäll.
två små röda luvor och en fårskinnsfäll, skumpa runt omkring skumpa runt omkring, gubbarna i stubbarna så ingenting, men de tissla tassla runt omkring ....
Detta retar Tommy som inom en timme ska ta sin älskade (NOT) lastbil och ta rv 50 till rv 80 för att svänga upp på E4an norr i gävle och fortsätta på den tills han ska svänga höger i sundsvall för att åka till Ö-vik och ta rondellen till 3de avfarten och fortsätta till Umeå. Detta kommer att enligt mina beräkningar ta honom, ca 7h och 30 min.
Och jag kommer vara avundsjuka på honom alla dom 7 h och 30 min och han kommer vara avundsjuk på mig som är hemma, och får mat av farmor, fika med Tony och Clariy och sen Tacos hemma hos dom...
detta är livet stora mening
vara avundsjuk på den andra.
Vad är det för dag?
Vaknade i morse nere i källaren. Guud vad skönt med...Ja vad är det för dag egenligen?
gick upp och la mig bredvid Tommy i sängen. Tittar på tussilago som sitter i fönstret.
-FAAAAAN, vi skulle ju ha vaccinerat kexet, tja ungefär nu?
ringer till dom, får en ny tid i efter middag.
hoppas å bättre lycka den gången.
hon som jag pratade med
-vaknade du och trodde att det var lördag? gud vad skönt för dig....
Hur man vet att man haft mycket besök
vem har hittills rätt tror ni?
Som bevis för min sakfråga.
Innan han flyttade, gjorde han slut på 1 kaffe paket på ½ år. Det includerar sin egen och fröken fräkens födelsedag. Dvs det var i princip aldrig någon som kom förbi.
Nu är kaffepaketet slut här, och måste handlas hem. Till saken hör att, det är det 4 kaffe paketet som är slut. Vi har gjort slut på 4 paket kaffe sen vi flyttade för en månad sen. Och JAG har inte börjat druckit kaffe i parti och minut, och inte Tommy heller.
Bevis nog?
annars kan det ju tilläggas att det känns som att jag inte gör nått annat än att bakar för att den ena eller den fjärde ska komma på besök (eller få äppelkaka av malin!!) Inte konstigt att vardagsrummet ALDRIG blir klart.
Vi är för upptagna med att ha besök eller vänta på besök!
Det är roligt och trevligt med besök. Ännu trevligare att ha rätt. Så fortsätt kom nu, Ge mig vatten på min kvarn!
Beskrivning av fredagkväll
Du vet det här scenariot när ditt förhållande är nytt och du ska presentera din nya kille för en av dina bästa kompisar. Ni vet, en av typ två som har åsikter så räknas.
Detta brukar ju ske i ett ganska tidigt stadium. Nu skedde den här presentationen hos oss i fredags kväll. si så där 10 månader, ett hus och ett frieri senare. Anyway, det gick bra.
Tommy i sina städiga arbetskläder. Luvan, lika okladerligt snygg som alltid. åkt buss i 7 timmar? syns inte ett spår. Hur kan jag ha skandinaviens snyggaste vänner? (för att jag är så sjukt vacker själv, tack jag vet...eller för att jag kommer bli när jag blir 35, japp...jag är en av alla dom som blir snyggare för varje år som går, så alla ni som inte riktigt tyckte jag var het i tonåren, återkom om 12 år!) (fast då är jag ju lyckligt gift med Tommy sen 12 år tillbaka och har 3 vilddjur springades här, så gör er icke besvär då heller!)
hur som helst.
Han hade sina "hemma-arbetskläder" hon sin lååååånga vita halsduk.
Dom är artiga, han är nervös. för att han vet, att det är hennes godkännande han behöver (Carros har han ju redan fått, eller??)
-Eeeh, hej, Tommy
-Lovisa.
han tittar osäkert på mig och viskar
-Vad ska jag göra nu?? Kan jag fixa de sista i vardagsrummet eller?
-ja visst?!
Han går in i vardagsrummet och börjar fixa. Vi bär ner hennes saker i källarn. Sen sätter vi oss och hon äter sushi, jag renas svamp och vi dricker rödvid. Jag småsneglar in i vardagsrummet, hon tittar på mig och ler.
Jag säger
-Det är en sån man vill ha.
-Ja, det är det nog.
Att få ett "det är det nog" av henne, är det bästa godkännande man kan få av min vän backpacker'n som tröttnar när dom kommer för nära. Så älskling, det är lugnt nu. Du kan sluta oroa dig. Nu är det bara att övertyga papsen om att han visst ska gifta bort sin dotter till dig. Även fast det betyder att han blivit gammal! =)
Min katt är en groda
Det är det inte bara, det gör min katt också. Min löjligt lilla katt som är svart och har Sveriges tjockaste svans redan vid ,öööh? Få se...kan det vara Maj, juni, juli, Agusti, September, 5 månader ålder. Vet ni hur min groda till katt (katt till groda??) kommer se ut om ett år?
han kommer vara en pälsbeklädd boll.
Tur att han har söta ögon, dom kanske kommer synas genom alla den där pälsen!
och dom söta små tassarna förstås, fast dom kanske inte är så små och söta då heller?
Men troligtvis fortfarande vit. Så kanske, det finns nog hopp för honom ändå.
hur som helst, han ligger som en död groda i fönstret och titta ut i trädgården. Han och Tussilago tycket det var för kallt att gå ut i morse. 1.5 grad när jag skjutsade Tommy till garaget och mig själv till simhallen.
kl 6.52 gick jag in genom dörrarna, 7.03 vara jag i bassängen. 8.32 var jag hemma igen. Nu har jag fördrivit 1.40 med att försöka få ordning på min bakgrund här på bloggen.
Går inte, nu lägger jag ner och tar tag i disken och slipningen av vardagsrumsväggarna istället!
Vad sa ni nu då?
inte hel nöjd, men en dag så....
sov dags
Min nya kappa och smurfmössan
när jag gick ut genom dörren för att åka till affären isåg jag att "shit, det är ju kallt ute!" för att sedan komma till nästa insikt (för typ 20 gången den senaste månaden) jag MÅSTE ha en ny jacka. Den jag har (hade!!) är brun, jätte skön, men ful och jag har haft den i? 5 år kanske, och det var helt klart dags för en ny. (det du blondinbella, testa använda en och samma jacka i 5 år! tänk vad mycket pengar du skulle ha över om du inte handlade för 10 000-15 000 kr i månaden....hur sjukt är inte det? det är mer än vad många får ut efter skatt varje månad!!)
Hur som helst. När jag ändå skulle ut och handla kunde jag ju lika gärna släpa mig genom kupolen på jakt efter en ny jacka. Och hör och häpna, jag hittade en. En kappa, den är SÅÅÅ fin, så skönt och så kommer att göra sig exemplariskt med min smurfmössa. Om jag nu hittar min smurfmössa någon gång igen vill säga. Om inte annat så får jag väl sticka mig en ny smurfmössa, och kan ju passa på att sticka en smurfhalsduk som passar till den...och smurfvantar.
Nu var det mycket smurf här. Vilket inte passar sig, för jag är ingen smurf. Jag är mer en sån där amazonkvinna. Ni vet 2 m lång och sjukt repektingivande! (fast egentligen 1.78 m lång och lagom respektingivande...om man inte är 97 cm lång och 4 år gammal. Är man det är jag sjukt respektingivande.. Man ska ha repekt för alla om man är 4 år gammal. Speciellt dom vuxna. Men det här hör inte heller hit, varför kommer jag inte på sidospår jämt?!)
anyway, nu har jag tappat allt! damit!
Plommon
Plommon plommon plommon plommon till förbannelse!
överallt och everywhere.
köpte mig en räfsa idag, på granngården, för där var de minst folk. Den var dyr. Det var den värd.
Tänk om jag bara skrev så. Idag har jag jobbat, i morgon ska jag jobba. Tommy kommer inte hem.
Små korta meningar, meningar utan undertoner, rakt och sakligt. Utan alla mina förvirrade tankar.
Skulle du verkligen tycka det att det var roligt att läsa här varje dag då?
va va va?
fast å andra sidan skulle jag aldrig kunna skriva så. Hur gör man det?
Kan någon lära mig? Skulle kanske testa?
Min fikus behöver snart en ny blomm-pinne, innan den ramlar ner på golvet helst. Men man kan ju inte få allt här i världen, inte ens om man är en fikus och bor på en högtalare på Utmarksgatan.
Men man kan därimot få komma och plocka plommon, anytime. Ring bara innan, så jag slipper fundera på vem som smyger runt på våran tomt. Ni vet, min vakt-katt blir så elakt när det kommer främmande människor.
Hon blottar tänderna reser ragg och morrar när hon hör en främmande bil på uppfarten. Watch out! Attetions plzz.... skyll dig själv om du blir biten!
Dagens sanning, eller dagen lögn?
The white gold
att det snart är vinter...
fick ett mms på lastbilshyttens vänstra sida där det låg snö, och så stod det
"nu kommer det vita guldet, ska jag ta med lite hem till dig?"
är han inte för söt ibland?
Kämpande med tårar
Det var dom två sista från föregående säsong... och alla ni som sett dom, vet att det inte var några lättsamma avsnitt. Jag började gråta i mitten av första avsnittet, och slutade inte sen. grät mig alltså igenom 1 ½ avsnitt av greys! Trevligt trevligt!
Sen blev det One tree hill, som började med att Peyton gjorde en video till sitt ofödda barn ifall hon inte skulle klara förlossningen. tjo..det hjälpte inte mig att sluta gråta precis!
så...allt som allt, jag kämpade med tårarna i nästan 2 timmar!
Lite matt nu...
Förresten, inte bara följer Tommy med på Winnerbäck den 4 december, han bjuder mig på det!
för att det är jag värd =)
Förresten, Lowa blev storasyster idag. Gissa någon som är stolt!
så de är väl bara och säga Grattis och lyckat till! =)
Men guud, vad alla ynglar av sig!
Jag vet inte om det är någon epedimi som går...eller kanske bara dom kvinnliga generna som spökar.
Men jag hoppas att alla ni som går å tror att vi gifter oss för att jag skulle vara med barn, är väldigt medvetna om att så är inte fallet! och ni får väl skvallra om det hur mycket ni vill, jag personligen bryr mig inte om det..eftersom jag vet att det inte är så. Men, tänkte bara dementera dom ryktena officiellt.
som mams sa här om dagen "det vore ju dumt att få en klänning figursydd efter mig, om jag vore med barn, den skulle ju inte passa riktigt lika bra den dagen som det gäller då!"
Tack Älskade vän för en otroligt trevlig helg!
Familj-fritt
Mattes myskatt =)
Han ligger på fällen i fotöljen här bredvid och har myst ner sig totalt!
Sötast i stan tror jag..LÄTT!
Han blev lite störd på att jag satte på Winnerbäck...
Här ska nämligen städas och diskas i mitt halsont och snuva
Lowa och Tommy är ute och åker lastbil
Shit, vilken övertalnings kampanj som behövdes för att hon skulle följa med
"NEEEEJ! jag viiiiiill inte, jag VIIIIIIILL vara hemma och städa med dig!"
Men när jag skjutsade dit dom, lyfte upp barnstolen och satte henne i stolen och sa hej då...
då gick det nog bra ändå
"Man ser ju JÄÄÄÄTTE mycket här ifrån"
haha...jag sa ju det!
Förresten så bråkade vi i morse
någon har rivit sönder sin tapet... och när jag såg det så frågade jag om det var hon
"jaaaa, det är MITT rum och jag gör vad JAG VILL"
vilket resulterade i att jag svarade
"om du gör det en gång till så byter jag ditt rum mot rummet i källaren, där finns det ingen tapet som du kan riva bort!"
Det var INTE populärt
men vadå, det är ju inget kalt källar-rum vi pratar om
utan att inrett rum i källaren!
som jag är säker på att att hon om 10 år kommer KRÄVA att hon får!!
hon måste ha legat och petat på tapeten när hon skulle somna i går, alternativt i morse när hon funderade på om det var dags att gå upp eller inte.
(mams...du som är så duktig på sånt, kan du fixa den??)
Tänk om jag ångrar mig och sen ångrar mig igen
Hur som helst, lika bra som alltid. Kanske bättre?
Hur ska jag övertala Tommy att ta med mig till Ejendalsarena den 4 december?
Någon som har förslag?
Vad ska jag muta honom med? =)
Kanske räcker med att lägga huvudet på sne och säga
"älskling, kan inte du?"
borde räcka, brukar räcka
Mitt Ess i rockärmen.
Vea, min hemligheter: att se på honom med en blick som gör att han inte kan säga nej
ja, den där huvdvalpsblicken, lite ynkligt, så väldigt sött och sänkt rösten.
Jag kan övertala en isbjörn att köpa en extra päls med den rösten och den blicken.
Hell, jag kan till och med övertala en sur gammal grinig gubbe att låta mig lasta e dag för tidigt med den.
Det ni.
Nu har jag dåligt samvete
Men saken är den. Jag HATAR meningslöst kallprat med någon som låtsas att bry sig.
Jag hatar när någon låtsas bryr sig för att få berätta om sig själv.
Snart får jag nog dåligt samvete för det här inlägget också. För det här verkar inte utvecklas till ett "jag har så dåligt samvete, snälla förlåt mig inlägg" Det verkar bli ännu värre. Nu är hjärnan uppe i varv.
Jag är Elak. Men och andra sidan. Så är jag förbannat snäll och trevlig.
Vinn min tillit, och jag ska vara dig trogen.
Jag ska slåss för dig med näbbar och klor. Snarare verbalt med ord, men iaf.
Jag ska försvara dig mot alla. Alla gånger. Utan omsvep.
Jag kommer vara på din sida. Och jag ger inte vika i första taget.
Nej...nu ska jag sluta innan jag kommer på nått ÄNNU värre att skriva
Som....
Meningslöst Kallprat
Det är fascinerande, hur man går från att prata i telefonen och ses nästan dagligen, till att man aviker från den tänkta vägen på Ica. För att undvika meningslöst kallprat som inte betyder någonting ändå
- Men Heeej! det var ett tag sen
- mmm, det var det
- men hur HAAAR du det? vad gör du nuförtiden då?
- Jag har det bra.. (slänger en längtansfull blick bort mot mjölkdisken)
- Men vad gör du då?
- tja, jobbar?
- Men med VAAAD?
-Jag kör lastbil, vad gör du själv? (FAAAAN, varför tryckte jag på den knappen, nu kommer det ALDRIG att bli tyst)
- ÅÅÅh, jag jobbar hos bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla, jag bor med bla bla bla bla bla bla, vi har varit tillsammans bla bla bla bla bla bla bla, vi ska bla bla bla bla bla bla...
-Eeeh, jag är ledsen men jag har lite bråttom
- ja ja, okej... Men vi MÅÅÅÅSTE ses någon dag och "chatcha up lite gran"
- mmm
- har du samma nummer kvar? eller vänta, jag har bytt mobil, jag kanske inte har det, jag kan ta det för att vara säker....
- 070317xxxx
-va bra, men du..jag hör av mig!!
alternativt samtal
- men HEEEJ! GUUUD vad det var längesen!
- Njea, inte tillräckligt
-Hur har du det?
-Jo, tack, jag håller på att gå under och allting är åt helvete
-ÅÅÅh vad roligt för dig, själv pluggar jag bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla....
-Nu vet jag varför det är så längesen vi sågs
- ja visst hade vi roligt? kommer du ihåg den gången bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla....
- Du har ju aldrig lyssnat på vad jag säger ändå.
- Åh, som den där gången när bla bla bla bla bla bla bla bla bla
- Alltså, jag har varken lust tid eller ork att stå här och shit chata med dig, och lyssna på dig och ditt underbara liv
-Men, herregud vad det var roligt att se dig, vi måste ses någon gång snart, vad sägs som en fika?
-Vill du putta mig över kanten på en gång, och göra det så smärtsamt som möjligt?
-har du samma nummer kvar? det är väl 070317xxxx? jag ringer dig och så bestämmer vi en tid!
-helst inte?!
- men perfekt! då säger vi så...då hörs vi snart! ÅÅh, vad roligt!
jag vet, det är i mitt huvud, och jag vet att det är mitt fel, jag vet att jag kommer stå där ensam utan vänner inom sinnom tid. Men jag kan inte hjälpa det, när jag ser vissa på tex Ica, kan jag inte låta bli att svänga in i närmsta gång och snabbt fundera ut en flyktplan. Det har hänt att jag lämnat butiken för att slippa konfronteras med mitt spök någon annanstans i butiken. Det finns massa anleningar till varför, oftas så stöter jag på dom när jag är trött och gring. Och jag har svårt att vara trevlig och kallprata då.
För varför ska jag lyssna på dom, dom brydde sig inte när jag inte var här. Så då behöver jag inte bry mig nu när vi är här. What you give is what you get. Det kanske är mitt fel från början. Men vet ni vad? jag har hellre mina få, men rejäla vänner, som jag vet kan hantera min skit. Jag kan hatera deras. Vi vet vad vi kan hantera. Vi vet vart vi har varandra. ´Jag har hellre mina få vänner, än står ut med deras "mycket snacka och ingen verkstad"
Sen är det klart, att jag saknar vissa... och jag tänker ofta tillbaks på gymnasietiden med ett skratt. Men...det gottgör inte det faktum, Att jag kan ta en annan väg för att slippa. För jag har inte energi till att lyssna längre.
Förlåt!
Ego-boost
I remeber why I love working!
arbetsnarkoman, here I come =P
Driftig
* lämnat skodan på lagning
* tagit en morgon promenad
*ätit frukost
*ringt till Ld (tyvääääärrr, den tjänsten blir nog tillsatt internt)
* bokat Torsångsförsamlingshem
och skaffat mig ett dagsverks jobb på Lundgrens =P
nu ska jag åka ut och mocka åt Miro sen så är det arbete som gäller =)
Ibland..
det är ganska lätt på PE´s, där finns de MÅNGA killar som klantat sig... men, på Allfrakt, not so much!
sen är det klart att jag förstår att han hellre håller J. med jobb, eftersom han kör kran så är det inte konstigt egentligen, men de känns fortfarande...speciellt när det inte ens är krankörning det gäller!
Men om jag har förstålse lär väl han ha det oxå?
Väljer han bort mig, så letar jag någon annanstans, och helt plötsligt är jag tillbaka i förra vintern...där jag väntar på att telefonen ska ringa, sen ringer dom samtidigt och så lär jag välja...
jag vet vad jag valde då...och jag är ganska säker på att jag nog skulle välja lika nu
Där känner jag att jag vet vad jag håller på med, jag känner mig duktig och när jag går hem för dagen känns det som jag har gjort ett bra jobb, och den känslan, det är väl den man vill ha efter ett dagsverk?
Jag hatar den här känslan av att inte riktigt räcka till, och jag beundrar min älskling för att han fixar det, men sen har han 10 års erfarenhet att luta sig tillbaks på... han behöver inte känna att han måste förklara varför han gjort vissa saker, det är ingen som ifrågasätter honom ocg frågar om han gjort sånna där självklara saker...som dom tror att jag glömmer!
har precis att jag särskriver jätte ofta numer, vilket jag finner otroligt störande, eftersom jag HATAR särskrivningar, det beror ju inte på att jag inte vet hur saker stavas, utan för att jag är för snabb att nudda mellanslagstangenten tror jag...så de kanske jag kan vänja mig av med???
Tysnad....
eller njea, ugnen är ju på och Tommy skruvae gips i vardagsrummet, eller just nu mäter han nog och är förbannad över att de är nått som är snett =) fast han tar det ganska varlig ändå!
Jag måste bara ge uttryck för en grej, eller...skitsamma
Jag gillar mina svägerskor grymt mycket! =)
är så skönt att man kan föra samtal med dom och att vi (i mitt tycke iaf) har samma åsikter om saker som räknas!
Hur som helst, nu har familjerna Thurin åkt, och tysnade är i princip total,ungefär som att stänga en dörr och stoppa i öronproppar i öronen!
Du bor ju oxå här...
anyway... Jag påpekade att det är i princip bara jag som tvättar, diskar, städar klipper gräsmattan och so on, ni vet dom där sakerna som SKA göras för att hålla allting flytande... var på Tommy säger
-Vadå, du bor ju oxå här...!
-Ja, just det ja...jag bor OXÅ här, dvs jag bor inte själv här
Han tänkte komma med nått motargument, men det stannade uppenbarligen i strupen...
jag vet inte, men han kanske insåg det orimliga i att jag ska göra alla tråkiga oändliga vardagsysslor...
bara för att han råkar vara borta 4 dygn i veckan, så betyder inte det att jag ska se till att hemmet är skinade rent när han anländer till hemmorten (nu är jag orättvis igen, jag vet...för det har hänt att han har diskat...och hägnt en maskin tvätt, fan..han har ju till och med fixat gräsklipparen så jag kunde klippa gräs, halleulja!)(+ att jag egentligen inte tror att han kräver det, det är jag med min prestationsångest som berätta för mig att jag MÅSTE göra allt det här innan han kommer hem, annars så är jag misslyckad)
Eller så insåg han att han inte försörjer mig, han kan inte kräva att jag gör allting eftersom jag ändå bara går hemma... måste vara svårt att inse skillande ibland älskling, jag förstår det...
men du dra in smutsen du oxå, du äter upp maten jag har lagat, även om den låg i matlådor och du tog dom ur frysen, dom kom inte dit av sig själv! och framför allt, du och din dotter smutsar ner kläder...dom måste oxå tvättas, och tvättmaskinen stoppar inte in tvätt och tvätten hänger inte sig själv! (speciellt inte dom där pyttesmå strumporna som hon avverkade i parti och minut förra helgen...VEM byter strumpor 6 ggr på en dag??)
Mams, du kan säga hur mycker du vill "så hade jag det när ni var små", det är sant, jag vet det... You did good! Kolla bara vilken underbart vacker och skarpsinnig dotter du har skapat! Hon är trevlig, social, smart och kan argumentera sig igenom vilken situation som helst och utgå som vinnare (utom kanske mot Robin och dig).
Hur som helst, det blev aldrig nått tjaf, om det var hans konflikträdsla, orimligheten, eller nått annat vet jag inte... Men slutsatsen så här i efterhand är, jag måste göra nått åt min prestationsångest, det kommer att bli början till mitt nervösa sammanbrott en dag annars...
Har ni nått tips?
